Två saker i kosten kan öka risken för cancer – det här säger forskningen

Två saker i kosten kan öka risken för cancer – det här säger forskningen

Kan maten vi äter påverka risken att utveckla cancer? Det är en fråga som engagerar många människor, särskilt när nya rubriker varnar för vanliga livsmedel som finns i nästan varje kök.

På sociala medier sprids ibland påståenden om att socker skulle mata cancer, att mejeriprodukter är farliga eller att vissa livsmedel bör undvikas helt. Sådana budskap kan skapa onödig oro, särskilt hos personer som själva har drabbats av cancer eller har en närstående som genomgår behandling.

Men vad säger egentligen den vetenskapliga forskningen?

Två kostrelaterade riskfaktorer har ett särskilt tydligt samband med cancer: processat kött och alkohol. Det betyder inte att de är de enda faktorerna i kosten som spelar roll, men sambanden är väl dokumenterade.

Här går vi igenom vad forskarna har kommit fram till, vilka missförstånd som är vanliga och hur du kan göra medvetna val utan att känna rädsla inför varje måltid.

1. Processat kött – ett tydligt samband med tjock- och ändtarmscancer

Processat kött är kött som har behandlats för att förändra smaken eller förlänga hållbarheten.

Behandlingen kan exempelvis innebära saltning, rökning, fermentering eller andra konserveringsmetoder.

Exempel på processade köttprodukter är:

• Bacon.
• Skinka.
• Salami.
• Vissa korvar.
• Andra rökta, saltade eller konserverade köttprodukter.

Det är alltså inte enbart köttets ursprung som avgör om det räknas som processat. Även vissa produkter gjorda av nötkött eller fågel kan omfattas beroende på hur de har tillverkats.

2. Varför kopplas processat kött till cancer?

Världshälsoorganisationens internationella cancerforskningsorgan, IARC, har klassificerat processat kött som cancerframkallande för människor.

Detta bygger på omfattande forskning som visar ett orsakssamband mellan konsumtion av processat kött och tjock- och ändtarmscancer.

Forskare har bland annat undersökt hur olika ämnen kan bildas eller förändras vid köttberedning och tillagning.

Vid vissa processer kan ämnen bildas som kan påverka celler och deras DNA.

Det betyder dock inte att en enskild måltid automatiskt orsakar cancer.

Risken påverkas bland annat av hur mycket och hur ofta sådana produkter konsumeras, liksom av andra faktorer i människans liv.

3. Hur stor är risken egentligen?

En ofta citerad analys från IARC uppskattade att ett dagligt intag av 50 gram processat kött var förknippat med ungefär 18 procent högre relativ risk för tjock- och ändtarmscancer.

Det är viktigt att förstå vad denna siffra innebär.

Den betyder inte att 18 av 100 personer som äter processat kött automatiskt kommer att få cancer.

Det handlar om en relativ riskökning jämfört med den risk som redan finns.

Den individuella risken beror också på exempelvis ålder, ärftlighet och andra livsstilsfaktorer.

Resultaten används därför främst för att förstå risker på befolkningsnivå och ge råd om förebyggande hälsa.

4. Är processat kött lika farligt som rökning?

Detta är ett vanligt missförstånd.

Processat kött och tobaksrökning finns båda i IARC:s grupp 1, vilket innebär att det finns tillräckligt starka vetenskapliga bevis för att de kan orsaka cancer hos människor.

Men gruppindelningen beskriver styrkan i bevisningen, inte hur stor risken är.

Rökning medför betydligt större hälsorisker än att äta processat kött.

Det är alltså fel att tolka klassificeringen som att en viss mängd bacon skulle vara lika farlig som en viss mängd tobaksrök.

5. Alkohol – en etablerad riskfaktor för flera cancerformer

Den andra riskfaktorn som lyfts fram i originalartikeln är alkohol.

WHO och IARC har sedan länge klassificerat alkoholhaltiga drycker som cancerframkallande för människor.

Forskningen visar att alkoholkonsumtion kan orsaka minst sju olika cancerformer.

Det gäller bland annat cancer i:

• Munhålan.
• Svalget.
• Struphuvudet.
• Matstrupen.
• Levern.
• Tjock- och ändtarmen.
• Bröstet hos kvinnor.

Det är inte en särskild sorts alkoholhaltig dryck som står bakom sambandet.

Det är framför allt etanolen, och ämnen som bildas när kroppen bryter ner den, som har betydelse för risken.

6. Kan även små mängder alkohol påverka risken?

Ja. Enligt WHO finns ingen fastställd riskfri nivå för alkoholkonsumtion när det gäller cancer.

Risken ökar generellt med mängden alkohol som konsumeras, men sambandet kan skilja sig mellan olika cancerformer.

Det innebär att även relativt små mängder kan bidra till en ökad risk.

Att minska eller undvika alkoholkonsumtion är därför ett sätt att minska risken för alkoholrelaterad cancer.

Det betyder däremot inte att alla som någon gång har druckit alkohol kommer att utveckla cancer.

7. Men orsakar inte socker också cancer?

Ett vanligt påstående på internet är att socker skulle mata cancerceller och att man därför kan stoppa cancer genom att sluta äta socker.

Det är en förenklad och missvisande beskrivning.

Det stämmer att cancerceller använder glukos som energikälla. Men det gör även många av kroppens friska celler.

Kroppen reglerar dessutom blodsockret genom flera biologiska processer.

Att helt utesluta socker eller kolhydrater kan därför inte användas för att svälta bort cancer.

Cancerfonden förklarar att det saknas bevis för att en sådan metod skulle kunna bota sjukdomen eller förhindra tumörtillväxt.

Betyder det att mängden socker saknar betydelse?

Nej. Ett högt intag av sötsaker och sockersötade drycker kan bidra till en energirik kost och på längre sikt öka risken för ohälsosam viktuppgång.

Övervikt och obesitas är kopplade till ökad risk för flera cancerformer.

Men detta är ett annat samband än påståendet att en viss sockerhaltig produkt direkt får en tumör att växa.

8. Är mjölk och andra mejeriprodukter farliga?

Mejeriprodukter förekommer också ofta i diskussioner om kost och cancer.

En del påståenden antyder att mjölk generellt skulle orsaka cancer, men forskningen ger inte stöd för en sådan enkel slutsats.

Förhållandet mellan mejeriprodukter och olika cancerformer är komplext och kan skilja sig åt beroende på vilken sjukdom som studeras.

Mjölkprodukter innehåller bland annat protein och kalcium.

För de flesta människor kan vanliga mejeriprodukter ingå i en varierad kost.

Personer med allergi, intolerans eller särskilda medicinska behov kan däremot behöva individuella kostråd.

9. Kan soja öka risken för cancer?

Även soja har blivit föremål för många diskussioner.

Sojabönor innehåller naturliga växtämnen som kallas isoflavoner.

Eftersom dessa ämnen ibland beskrivs som växtöstrogener har vissa människor oroat sig för om sojaprodukter skulle kunna påverka hormonrelaterad cancer.

Men vanliga sojalivsmedel kan inte likställas med koncentrerade hormonpreparat.

Det finns inte stöd för att normal konsumtion av traditionella sojalivsmedel generellt skulle öka cancerrisken.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan vanlig mat och koncentrerade kosttillskott, som kan innehålla betydligt högre mängder av vissa ämnen.

10. Hur är det med rött kött?

Rött kött är en annan livsmedelsgrupp som har undersökts i omfattande forskning.

Hit räknas bland annat nötkött, lammkött och griskött.

IARC har klassificerat rött kött som troligen cancerframkallande för människor.

Det vetenskapliga stödet är inte lika starkt som för processat kött, men det finns samband mellan ett högt intag av rött kött och ökad risk för framför allt tjock- och ändtarmscancer.

Rött kött innehåller samtidigt näringsämnen som järn, protein och vitamin B12.

Det är därför viktigt att diskutera mängd och kostens helhet snarare än att beskriva varje enskilt livsmedel som antingen helt nyttigt eller helt skadligt.

11. Vad rekommenderar Livsmedelsverket i Sverige?

De svenska kostråden ger konkreta rekommendationer för att främja hälsan.

Enligt Livsmedelsverkets kostråd från 2025 bör vuxna helst inte äta mer än 350 gram tillagat rött kött och charkprodukter sammanlagt per vecka.

Bara en liten del av mängden bör vara charkprodukter.

Det är alltså särskilt viktigt att begränsa processade köttprodukter som korv, bacon och skinka.

Livsmedelsverket lyfter också fram vikten av att äta mer grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn.

Råden handlar om långsiktiga matvanor, inte om att en enda måltid avgör hälsan.

12. Vad är bra att äta för att minska cancerrisken?

Det finns ingen enskild matvara som kan garantera att cancer förebyggs.

Däremot visar forskningen att matvanorna som helhet kan spela en viktig roll.

Det kan vara värdefullt att regelbundet äta:

• Grönsaker i olika färger.
• Frukt och bär.
• Fullkornsprodukter.
• Bönor, linser och ärtor.
• Nötter och frön om du tål dem.
• Fisk och andra varierade proteinkällor.

Förutom kosten påverkas cancerrisken också av andra faktorer, såsom tobaksbruk, fysisk aktivitet, solens UV-strålning, infektioner och ärftlighet.

Det är därför viktigt att se hälsan ur ett större perspektiv.

13. Vad gäller för personer som tidigare haft cancer?

För den som har genomgått cancerbehandling kan frågor om mat väcka särskilt mycket oro.

Det är förståeligt att vilja göra allt för att minska risken för framtida sjukdom.

Men det finns ingen vetenskapligt etablerad specialdiet som garanterar att cancer inte kommer tillbaka.

Cancerfonden rekommenderar generellt hälsosamma och varierade matvanor när personen har god aptit och kan äta normalt.

Under och efter behandling kan vissa personer däremot ha särskilda behov av energi, protein och andra näringsämnen.

Därför bör större förändringar i kosten diskuteras med behandlande vårdpersonal eller en dietist.

Det är särskilt viktigt om personen har minskad aptit, svårt att äta eller har gått ner ofrivilligt i vikt.

14. Därför är det viktigt att vara kritisk till dramatiska hälsorubriker

Rubriker som ”Två livsmedel orsakar cancer – det är allt” kan ge ett alltför förenklat intryck.

Processat kött och alkohol har tydliga samband med cancer, men det betyder inte att all annan kost är irrelevant.

Det betyder heller inte att varje person som exponeras för dessa riskfaktorer kommer att utveckla sjukdomen.

Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar med olika orsaker och riskfaktorer.

En bra hälsorubrik bör därför skilja mellan en dokumenterad riskökning och ett påstående om att sjukdom alltid uppstår.

Det är också klokt att kontrollera om ett uppseendeväckande påstående stöds av etablerade organisationer och vetenskapliga sammanställningar.

15. Fem viktiga saker att komma ihåg

• Processat kött: Det finns övertygande vetenskapliga belägg för ett samband med tjock- och ändtarmscancer.
• Alkohol: Är en etablerad orsak till flera cancerformer, och det finns ingen fastställd riskfri konsumtionsnivå när det gäller cancer.
• Socker: Att helt utesluta socker kan inte användas för att svälta bort cancer.
• Kostens helhet: En varierad kost med mycket växtbaserade livsmedel är viktigare än att fokusera på enstaka mirakelprodukter.
• Medicinsk behandling: Kostråd kan aldrig ersätta ordinerad cancerbehandling eller individuella råd från vården.

Vanliga frågor om kost och cancer

Vilka två kostrelaterade riskfaktorer lyfts fram i originalartikeln?

Det handlar om processat kött och alkohol. Båda har väldokumenterade samband med cancer.

Får man cancer automatiskt om man äter processat kött?

Nej. Konsumtionen kan öka risken, men det innebär inte att varje individ kommer att drabbas.

Är vanligt rött kött också cancerframkallande?

IARC klassificerar rött kött som troligen cancerframkallande för människor. Bevisningen är svagare än för processat kött.

Hur mycket rött kött rekommenderas i Sverige?

Livsmedelsverkets råd är högst 350 gram tillagat rött kött och chark sammanlagt per vecka för vuxna, varav endast en liten del bör vara chark.

Kan man förebygga cancer genom att sluta äta socker?

Det finns inte vetenskapligt stöd för att en sockerfri kost i sig kan förhindra eller behandla cancer.

Kan mejeriprodukter ingå i en hälsosam kost?

Ja. För de flesta människor kan mejeriprodukter vara en del av en balanserad kost, även om individuella behov kan skilja sig.

Finns det någon mat som botar cancer?

Nej. Ingen enskild matvara, dryck eller specialdiet har visats kunna ersätta medicinsk cancerbehandling.

Vad är viktigast att tänka på?

Att se till matvanorna som helhet, begränsa tydligt dokumenterade riskfaktorer och följa medicinska rekommendationer när sådana behövs.

Sammanfattning – det viktiga är helheten, inte skrämmande rubriker

Det finns stark vetenskaplig forskning som visar att processat kött och alkohol kan öka risken för cancer.

Samtidigt är det missvisande att påstå att dessa är de enda kostrelaterade faktorerna som spelar någon roll.

Våra matvanor består av många olika delar, och långsiktig hälsa påverkas av både kost, livsstil, omgivning och biologiska faktorer.

Det bästa är därför att utgå från tillförlitliga kostråd och undvika att dra stora slutsatser från enstaka dramatiska rubriker.

Du behöver inte vara rädd för varje livsmedel. Det viktiga är att förstå vilka risker som faktiskt är dokumenterade och göra medvetna val utifrån trovärdig information.

Källor och vidare läsning

• WHO – Carcinogenicity of red and processed meat
• WHO – Alcohol and cancer
• Cancerfonden – Är det cancerframkallande?
• Cancerfonden – Frågor om kost och cancer
• Livsmedelsverket – Nya kostråd med fokus på mer grönt och mindre sött
• Ursprungsartikel – Zwei Lebensmittel verursachen Krebs